The Raven Boys (bok 1)

FÖRFATTARE: Maggie Stiefvater
FRÅN: 2012
DEL: 1
SERIE: The Raven Cycle
SVENSK TITEL: Kretsen

 

HANDLING

Fyra pojkar på en prestigefylld internatskola har bildat ett hemligt sällskap i syfte att finna en historisk, mytomspunnen kungagrav. En flicka med övernaturliga förmågor har nyligen mött en av pojkarna – fast som död. Snart kommer deras vägar att korsas igen, med förödande konsekvenser.

Enligt en uråldrig legend ligger en walesisk kung begravd någonstans i Amerika. Gansey, elev på en privatskola för pojkar, har blivit besatt av att finna kungagraven. Enligt myten ska man leta längs särskilda energilinjer, s.k. ”leylinjer” som sägs sammanlänka besjälade platser, och att ”den sovande kungen” kan uppfylla ens önskningar.

Blue är sexton år och dotter till en spåkvinna. Hennes egna synska förmågor är begränsade, men för inte så länge sedan förutsåg hon en ung mans färd mot dödsriket. Dessutom bär hon på vetskapen om ett annat förebud: om hon någonsin kysser sin sanna kärlek så kommer han att dö. Så möts Blue och Gansey, och hon förstår vem han är.

Ungdomarna slår följe i en tyst övertygelse om att de på något sätt behöver hjälpa varandra i jakten på kungagraven. Kärlek spirar, men en fiende närmar sig också.

(Från Bokus)

 

OMDÖME (Ljudbok på engelska)

Jag är inte så mycket för böcker som handlar om svartkonst och spöken kan jag villigt erkänna från början och denna bok innehåller mycket av båda delarna.

Jag kan inte komma ifrån att jag tycker att den här boken är rätt barnslig. Kanske handlar det om karaktärerna, att det är fyra rika tonårspojkar som det inte kommer särskilt mycket djup från, förutom att de bär på en och annan trasig barndomshistoria. Förutom bakgrundshistorierna, så är det mesta beskrivet ganska ytligt i mina ögon. Sen att det visar sig att en av dem till och med är ett spöke, well, det gör inte direkt att jag blir mer sugen på att läsa vidare.
Troligtvis handlar det även om att jag tycker att det är lite fånigt att de springer runt och jagar en myt om en död (sovande) kung som man kan återuppliva. Oavsett att kungen kan uppfylla en önskan, så kommer jag inte ifrån känslan att det känns rätt barnsligt på något vis att fem moderna ungdomar skulle dedikera hela sin fritid till detta galna uppdrag. Man får egentligen inte heller någon riktig förklaring till varför de tror på att myten är riktig från början, så pass verklig att de lägger all sin tid på det.

Första halvan av boken är alldeles för långsam. Jag tvingade mig själv många gånger att läsa vidare, men andra halvan däremot drar upp tempot och blir från och till ganska spännande. Jag gillar det delade PoV mellan karaktärerna och att alla karaktärer får stor plats i berättelsen, även om det ligger ett fokus på Blue. Kanske att jag hade önskat att boken skrevs i första person, istället för tredje, för att man ska kunna komma dem närmre och kunna få ta del av deras tankar mer. Språket är dock väldigt behagligt och tillräckligt beskrivande utan att nörda ner sig.

Historien känns tyvärr inte särskilt innovativ, eller ens särskilt spännande. Rätt trist faktiskt. Det är märkligt.. Jag har läst många recensioner på Goodreads som hyllar boken för dess annorlunda grepp och innovation, dess karaktärer och hur man får lära känna karaktärerna på djupet. För mig är det  bristen på exakt samma saker som gör att jag inte går igång på boken helt. Jag har svårt för att verkligen gilla karaktärerna, eller ens känna att jag kommer dem nära inpå. Historien är dessutom alldeles för splittrad. Dels handlar det om deras vänskap och det är någon form av karaktärsdriven bok även om den aldrig kommer djupt nog för att vara just detta, dels handlar det om att Blue har någon form av förbannelse över sig vilket siar om att ifall hon kysser sin sanna kärlek kommer han att dö, dels handlar det om att de ska försöka hitta graven till en död kung och därmed bli beviljade en önskan och dels handlar det om att Blue har sett en förnimmelse om att en av pojkarna i gruppen kommer att dö inom ett år. Det är historien. Låter det spännande? Jag antar att detta kommer att redas ut på ett smidigt sätt i följande böcker i serien, men för den här första boken skapar den här splittringen bara ett stort problem. Jag blir aldrig riktigt investerad och man får aldrig någon tillfredställande upplösning eller förklaring på något av ämnena ovan.

Smaken är väl olika antar jag, eller så har jag missat något väldigt väsentligt i historien. Kanske har det att göra med att jag lyssnade på ljudboken och att detta är just en sådan bok som man verkligen ska läsa? Jag vet inte, men vad jag vet är att för mig nådde inte denna bok upp till mina (höga) förväntningar och får endast  i betyg.
Jag kommer däremot att fortsätta läsa bok två i serien för att se om detta är just en sådan serie som behöver tid på sig för att verkligen fånga en. Om man skulle döma ut hela Harry Potter-serien efter första boken, som är ganska barnslig, hade många aldrig fått uppleva den riktiga magin i serien. Så kanske det är även för denna serie, man kan ju alltid hoppas.

/ Bokmästarinnan